Examensarbetet stÀller frÄgan i vilken mÄn den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lÀrande. UtgÄngspunkten har varit tvÄ frÄgestÀllningar: vilka arbetsmetoder anvÀnder lÀrare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet? ProblemomrÄdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet pÄ inlÀrning och lÀrande. Empirin bestod av sex klasslÀrare i de lÀgre Ärskurserna frÄn tre skolor.

Genom analys av tre kvalitativa intervjuer med tre butikskontrollanter har man sökt svar pÄ hur de intervjuade butikskontrollanternas arbetsmetoder kan förstÄs utifrÄn hur de reflekterar om, motiverar och vad de berÀttar om dem. FrÄgestÀllningarna behandlar vad intervjudeltagaren grundar sina arbetsmetoder pÄ, hur de framstÀller och reflekterar över sina arbetsmetoder och om man kan tolka arbetsmetoderna som proaktiva eller reaktiva. I analysen förutsÀtts att de tvingas rationalisera och vÀlja ut nÄgra fÄ personer att bevaka, nÄgot man fÄr stöd för i intervjuerna. UtifrÄn en tolkande reflexiv analys framkommer att de antingen anser att arbetsmetoder utvecklas utifrÄn samtal med kollegor och egen erfarenhet alternativt att man har hittat ett vÀldigt grundlÀggande drag som man söker efter för att finna gÀrningsmÀn. Det framkommer att det finns flera sÀtt att reagera pÄ ett brott, dÀr en reaktion Àr att gripa gÀrningsmannen.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

En studie har gjorts i vilka arbetsmetoder lÀrare anvÀnder i Àmnet geometri för barn i Äldrarna 10 - 12 Är. Resultatet visar pÄ att lÀrarna arbetar med praktisk matematik i geometri, men att det Àven Àr viktigt med konkret matematik dÀr eleverna kan koppla sina kunskaper till verkligheten utanför skolan..

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sÀtt att frÀmja socialisation och integration samt stÀrka sjÀlvkÀnsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lÀrare samt lÀroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för mÀnniskor. Vi har dÀrefter tagit upp Àmnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit nÄgra olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för mÀnniskor med rötter i andra lÀnder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer pÄ nÄgra olika projekt och föreningar som arbetar med integration pÄ olika sÀtt.

Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sÀtt att frÀmja socialisation och integration samt stÀrka sjÀlvkÀnsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lÀrare samt lÀroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för mÀnniskor. Vi har dÀrefter tagit upp Àmnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit nÄgra olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för mÀnniskor med rötter i andra lÀnder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer pÄ nÄgra olika projekt och föreningar som arbetar med integration pÄ olika sÀtt.

ProblemformuleringFörfattarna anser att organisationer ofta associeras med formaliserade beteenden, men vad skulle hÀnda om vi bryter dessa associationshinder i ett försök att skapa skÀrnings-punkter. GÄr det att genom arbetsmetoder frÀmja möjligheter för skÀrningspunkter och öka innovationsförmÄgan genom intraprenörernas roll i organisationer?SyfteSyftet Àr att tolka Frans Johanssons (2005) teorier om skÀrningspunkter och översÀtta dem till arbetsmetoder.MetodGenom studien har författarna pendlat mellan olika abstraktionsnivÄer och insamlat te-ori och empiri allteftersom. De har genom tolkning, applicerat teorier till arbetsmetoder och utfört en empirisk workshop. I analysen har författarna kopplat samman teorin och empirin för att diskutera kring, samt försöka besvara studiens syfte.SlutsatsStudien visar att det Àr möjligt att anvÀnda Frans Johanssons (2005) teorier kring skÀr-ningspunkter i arbetsmetoder.

Arbetet ger en inblick i hur lÀrare arbetar med matematik och vilka faktorer som pÄverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssÀtt lÀrare kan tillgÄ för att matematikkunskap ska uppnÄs hos elever..

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Konflikthantering i tvÄ grundskolor:Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering pÄ tvÄ skolor i MellansverigeSyftet Àr att ta reda pÄ vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger pÄ tvÄ skolor i mellansverige anvÀnder sig av dÄ det uppstÄr konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkÀtundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om pedagogernas arbetsmetoder stÄr i samklang med litteraturen. Resultatet av vÄr undersökning visar att de metoder som pedagogerna anvÀnder sig av Àr ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder Àr samtal och kommunikation..

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk dokumentation skapas och vad det innebÀr för lÀrande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte Àr att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns nÄgon problematik med pedagogisk dokumentation i förskolan..

Syftet med studien Àr att finna en allmÀn definition för begreppet utÄtagerande, finna möjliga: orsaker till utÄtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utÄtagerande barn i förskolan samt se om det finns nÄgon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger pÄ fem intervjuer gjorda med förskolelÀrare. I studien definierades utÄtagerande barn som impulsiva med svÄrigheter att kontrollera sitt agerande, lÀtt att blir arga, agerar pÄ ett negativt sÀtt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utÄtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvÄrdnadspersonen/omvÄrdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förvÀntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utÄtagerande barn i frÀmst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förbÀttringar vid framtagning av arbetsmetoder för arbete pÄ vattenkraftsmaskiner. MÄlet Àr att klarlÀgga hur leverantörer av elektromekanisk utrustning arbetar med projektgenomföring och ge rekommendationer hur dessa gynnas av förbÀttrade arbetsmetoder.Författaren har valt att undersöka följande frÄgestÀllningar under projektets genomförandesfas ute pÄ anlÀggning:1. Vilka arbetsmetoder frÀmjar ett framgÄngsrikt montagearbete pÄ anlÀggning?2. Hur kan dessa arbetsmetoder stÀrka projektgenomföringen för leverantörsorganisationen som utför detta montagearbete?Den emperiska informationen har tagits fram med en kvalitativ metod som baserar sig pÄ sex stycken semistrukturerade intervjuer med sex personer.

SAMMANDRAGSyftet med studien Àr att skapa kunskap om hur en lÀrare i ett interkulturellt klassrum synliggör flersprÄkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare sprÄkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lÀrare och tvÄ rektorer verksamma pÄ en mellanstor skola i en mellanstor kommun, dÀr lÀraren Àven har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgÄr det att samtliga informanter Àr införstÄdda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flersprÄkiga eleverna. Det framgÄr av resultatet att informanterna Àr vÀl införstÄdda med miljöns betydelse för vidare sprÄkutveckling och att skolan anvÀnder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt sprÄkutveckling. Resultatet visar ocksÄ att skolan har en positiv instÀllning gentemot flersprÄkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar sprÄkstimulerande.